Dimman lättar
Långsamt långsamt lättar dimman. Jag börjar se, allt som tidigare befann sig i dimman börjar anta konturer. Färgernas intensiva glöd kommer långsamt tillbaka till mig. Jag kan plötsligt se att bladet är intensivt grönt och lövet som ligger bredvid har en brännande rödorange ton. Sorrlet som tidigare befann sig i fjärran närmar sig allt snabbare och blir allt högre. Jag hör! Jag förstår igen, det är inte längre en helt osammanhängande smörja som jag förgäves anstränger mig att förstå. Mina sinnen vaknar till liv igen.
Solens värmande strålar letar sig fram till mig och jag känner hur livet börjar rinna genom hela min kropp. Långsamt sträcker jag på mig och känner stelheten försvinna. Jag ger mig ut på årets första vandring och återupplever vårens alla underbara dofter och smaken av friskt vatten igen. Nu är jag redo att börja leva igen!
